Senaste inläggen

Av Carina Renate Ingeborg - 14 januari 2010 22:43

   Ja.... just precis så känner jag mig, som den "söta" damen på bilden....tom i huvet. Men det är kanske inte så konstigt, med tanke på alla "omständigheter". Men vadå omständigheter??? Alla människor har väl omständigheter!!! Ja det där lät väldigt konstigt, jag håller med om det. Men jag har väldigt mycket, rent ut sagt "skit" i huvet, som behöver ut ibland och sen så blir det bara tooommmt igen. Men nu lämnar jag det temat, för jag reder inte ut det, märker jag.


Imorgon är i alla fall en annan dag och dåååå,  ska det  bli spännande. För då ska vi se om jag hittar den där UNDERBARA balklänningen, som passar som handsken. Det skulle vara riktigt roligt. Ska ju på parents-teachers ball den 13 februari. Fast......jag vet ju förresten inte ens om "askungen" får gå på balen. "De fixar det nog, med jobb, jobb och mera jobb"


   (Var det inte så han sa, musen?)

Viszontlatasra!

Av Carina Renate Ingeborg - 11 januari 2010 22:30

     


Läste en artikel om relationer häromdagen............. Där stod många kloka ord, som fastade en stund hos mig. Det handlade bland annat om personkemi, människor emellan. Om hur viktigt det är med goda relationer, både till andra, men även i allra högsta grad till sig själv. Om man inte tål sig själv eller orkar vara med sig själv, hur ska man då tåla andra? ..........................."Att känna sig själv är en nödvändig förutsättning för att riktigt kunna relatera till andra människor".


Det här med personkemi, är intressant tycker jag.......................Vad är det som gör att man kan känna mig helt avslappnad och lugn, vid första mötet i vissa människors sällskap, emedan man med vissa, verkligen känner sig obehaglig till mods. .................Konstigt är det, men det handlar väl om någon signalsubstans i hjärnan, kan jag tro. Eller.................. så är hjärtat ändå inbladat, vem vet!


Avslutningsord för kvällen på nämnda tema får bli:

"Verklig kärlek börjar där ingenting förväntas tillbaka"

Viszlat!    

Av Carina Renate Ingeborg - 11 januari 2010 14:46

 

      


Fick telefon igår från kusin Elfride i Tirolen, Österrike (i närheten av Insbruck). De bor sååååå himla vackert. Huset på bilden är inte deras, men de har ett nästan identiskt likadant och det ligger precis i närheten. Utsikten över Brennerpasset går inte av för hackor. Fattar inte heller hur de orkar och hinner vattna alla blommor. Det är ju inte bara två balkonglådor precis................, som hemma hos mig!

Hon insisterade på att vi skulle komma och hälsa på framöver. Vi har konstaterat att det ligger ca 600 km från Pápa, så det är ju inte nästgårds. Vi har i alla fall "nästan" bestämt att det får bli ett besök till sommaren under semesterledigheten. Kan kanske också passa på att ta en liten tågtur över till Vipiteno, Italien, som endast ligger några mil därifrån, när man ändå är där. Han åkt den tågturen en gång tidigare för många år sedan och det var fantastiskt fint. Vilket landskap alltså!

Ja tänk................... det vore väl drömmen att få bo så där. Om bara min kära far tänkt sig för lite och inte varit så himla äventyrslysten, då hade kanske.................

nej, vad dum jag är..........................då hade ju inte jag funnits!!!!   

Viszlat!

Av Carina Renate Ingeborg - 10 januari 2010 15:28

  "Den australiske neurokirurgen, professor Vim Khurama, har utvärderat över 100 veteskapliga studier på mobiltelefoni och han fruktar att i de närmaste åren, fler människor kommer att då av följderna av mobiltelefonin, än av asbest och cigaretter" 

  

 Och jag som hade glömt!!!..........................eller, inte direkt glömt, men i alla fall förträngt. Falk-bladet (tidning för Antroposofisk läkekonst) kom i brevlådan häromdagen och friskade upp mitt minne igen. Jag vet ju att det är på det viset, har vetat det i många år, att man ska använda mobilen så sparsamt som möjligt. Och detta gäller i allra högsta grad för barnen!!! Det är bara det, att det funkar ju inte i vardagen och särskilt inte här i Ungern. Till och med Elvira fick en mobil i julklapp den här julen. MEN, där har jag varit väldigt bestämd, BARA SÄTTA PÅ MOBILEN I NÖDFALL OCH OM DU MÅSTE RINGA MAMMA ELLER PAPPA!!!

  

Varför är jag så tråkig då och tjatar om detta??? Jo, därför att jag tror att all den strålning vi utsätts för, inte är bra för oss. Och då särskilt inte för små barn. MEN, invänder då många, det kan väl inte vara så farligt. Det är ju allmänt vedertaget och säljs överrallt. Ja visst, men vilket mobiltelefonföretag bryr sig om det? Bara fickorna blir fulla av pengar !!! Och kan man tro på allt, bara för att ettablissimanget säger så??? Hur var det med Livsmedelsverkets rekommendation t ex, "Man bör äta 8 skivor bröd om dagen". .........Vem tror på det???

Viszlat!  



Av Carina Renate Ingeborg - 10 januari 2010 01:07

  

Fetaostsallad


Kan ju inte låta bli alltså!!!..................... Hade inte tänkt att jag skulle plåga min omgivning med detta, MEN, kan ju bara inte låta bli alltså!!! Det känns ju så himla skönt, när det ena efter det andra i den här vägen dyker upp. Den ena professorn efter den andra, ............................säger samma sak!!! Var inte så rädd för det feta, men akta dig för det söta!!! MEN,.................. här kommer då den här s k "ödmjukheten" in i bilden.......................Tänk om DE har fel, tänk om JAG har fel!!!

Den som lever får se, eller hur???


Bifogar professor Martin Ingvars senaste intevju:

 

- - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - -

 

"Banta med hjärnan

 

Apropå att nyårslöftena nyss duggat tätt. Många handlar om överflödiga kilon som ska bort. Efter alla helger är vi många som helst blundar när vi kliver upp på vågen samtidigt som gym och bantningsföretag extrasatsar på reklam och annonser för att de vet att nu är det rätt tid. Men hur är det att banta med hjärnan istället?

Äter du rätt så säger hjärnan nej till det onyttiga. Och tvärtom... Erik Nylund

 Martin Ingvar jobbar effektivare, koncentrerar sig bättre, sover bättre och har inga viktproblem - sedan han själv börjat leva på det sätt han beskriver i boken. Scanpix

Professorn som vill riva broar

Martin Ingvar är hjärnforskare, professor i klinisk neurovetenskap och sedan 2007 chef för Osher centrum för integrativ medicin på Karolinska institutet i Solna.

Han är vår första svenska professor i integrativ medicin - jobbar med att riva murar och bygga broar mellan skolmedicin och alternativa behandlingsmetoder.

Integrativ medicin är ursprungligen en term som handlar om hur man ska få sjukvården att lära sig av de olika alternativa medicinpraktikerna.

– Det finns vissa komponenter där som människor uppskattar väldigt mycket och som vi ska försöka förstå. Som vilken betydelse patientomhändertagandet har. Vilken betydelse har patientens förväntan? Hur ser sambandet mellan hjärnans funktioner och kroppsfunktioner av typen immunsystem och liknande ut?

Allra mest jobbar man med välbefinnandeaspekten och med att försöka förstå.

– Ofta är de alternativa metoderna i sig extremt ineffektiva men ändå så uppskattar människor dem. Då måste vi förstå vad det är som gör att de tycker sig må så mycket bättre.

Martin Ingvar har bland annat forskat om språkfunktion, inlärning -minne och placeboeffekten. Och han har lite att brås på.

Farfar Sven Ingvar var professor i medicin och neurologi vid Lunds universitet. Fadern David Ingvar var bland annat läkare och professor i klinisk neurofysiologi vid Lunds universitet.

– Jag valde något annat från början men sen blev jag intresserad av varför människor gjorde som de gjorde. Då insåg jag att kan man mer om hjärnan så kan man bättre förklara varför. Det var något som växte fram. Från början valde jag fysisk kemi.

Fem tips från Martin Ingvar

1. Se till att frukosten varar länge

2. Undvik socker

3. Var inte rädd för fett

4. Handla inte hungrig

5. Ha inte godis hemma


Mer. Alldeles januarifärsk är boken "Hjärnkoll på vikten" av professorn och hjärnforskaren Martin Ingvar och medicinjournalisten Gunilla Eldh. Där är inte "ät mindre och rör dig mer" receptet utan här handlar det om att veta hur hjärnan fungerar och att rätta sig efter det.

— Budskapet i boken är att om man reglerar sin vikt måste man göra det m ed hjärnan, inte m o t. Den som äter en liten mager yoghurt med färdiggjorda flingor till lunch är dödshungrig klockan två på dagen medan en turkisk yoghurt med tio procent fett och lite nötter gör att jag kan stå mig till klockan fem. Det är kittet med det här.

— Äter man rätt så äter man spontant mindre.

Och övervikten sitter i hjärnan?

— Ja. Det viktigaste är att se till att hjärnans belöningssystem inte ger sig ut på sockerjakt. Sockerjakten sätter inte igång när blodsockret är lågt utan när det börjar sjunka. Även om det är dubbelt så högt som normalt blir man lika sugen vid ett högt blodsocker som vid ett lågt.

— Äter man ett halvt kilo godis blir man ganska mätt en väldigt kort tid för insulinet slår strax på och då sjunker blodsockret. Hjärnans belöningssystem läser av riktnigen. Som en varning att snart kommer jag att få för lågt blodsocker.

Annars brukar tipset vara att man ska äta mindre?

— Rådet att äta mindre är i och för sig ok men då går folk omkring hungriga och med en taxameter som hela tiden säger mera kakor, mera kakor. Man kan viljemässigt säga "jag är en god människa och tar inga kakor" eller så kan man äta en ordentlig frukost och balanserade måltider så man blir mätt länge.

— Då säger taxametern att livet är fyllt av andra saker än att äta och man slipper otillfredsställelsen när man inte kan koncentrera sig och måste röra på sig fast man inte riktigt vet varför och plötsligt står där med handen i kakfatet. Då har hjärnan gjort vad den ska göra. Utan att tala om för oss varför, har den gjort så att vi snabbt befinner oss vid kakfatet.

Vad ska man göra istället?

— Äta en bra frukost och inte vara rädd för fett. Då blir vi mätta och det dröjer tills vi spontant äter nästa gång. Det är en gammal idé att man blir fet av fettet när man istället blir fet av en störd ämnesomsättning med för mycket socker. Bantar man genom att utesluta fett känner man sig svulten. Det är det man inte står ut med i längden. Med fri tillgång till mat blir nästa måltid större om man ätit en söt måltid innan jämfört med om den varit välbalanserad.

Så den verkliga grejen är att inte utesluta fett?

— Fett, protein och kolhydrater ingår i normalbalanserad kost och har gjort det länge och det har folk hållit vikten på. Det som hänt är att myndigheterna gett fettrekommendationer utan att kombinera dem med väldigt tydliga kolhydratrekommendationer och det gör att folk bara blir fetare och fetare.

Tänk inte på detaljerna utan på principen säger Martin Ingvar. Är det så att du vill äta godis så gör det.

— Men ät inte två kilo för att bråka med dig själv utan ät en vanlig liten godispåse som på 60-talet. Det är just det som är tricket.

Och omstridda läkaren Annika Dahlqvists rekommendationer att mättat animaliskt fett och kolesterol är bra?

— I grunden ger vi henne rätt i flera saker måste jag säga. Hon har kritiserat myndigheterna för deras kostråd med tallriksmodellen och fettrestriktionsdieter som leder till övervikt. Det har hon rätt i. När vi går igenom litteraturen så är det entydigt att så är fallet. Hon är rätt på vissa saker och lite fel på andra. Det finns ingen anledning att ställa vår bok emot henne men det är otroligt viktigt att man inte går på ytterligheter.

Ni har försökt sammanfatta kunskapsläget på området med den här boken. Vad är nytt?

— Att vi försöker göra debatten något nyktrare för det har varit så hemskt uppskruvat. Den rådgivning som dominerat från till exempel myndigheterna har inte hållit måttet och gör också att läkemedelsindustrin får ut bantningspreparat på marknaden för att sänka aptiten. Råden man ger fungerar inte ens tillsammans med bantningspreparat. Långtidsresultatet av preparaten är ett till två kilo minus på två års sikt.

— Det festliga med det vi rekommenderar att man ska äta är att man faktiskt mår mycket bättre.

Motion då?

— Motion är bra men motionerar man på fel kost blir man ju bara mera hungrig medan man med rätt kost får en ämnesomsättning som drar igång ordentligt. Ett mycket effektivt sätt att gå ner i vikt om man nu är överviktig.

Hur har du det själv?

— Jag är precis som alla andra i medelåldern att jag lägger på mig ett eller två kilo varje år om jag inte gör något åt det men sen jag började läsa på har jag naturligtvis tillämpat det jag kommit fram till. Nu jobbar jag effektivare, kan koncentrera mig mer, sover bättre och har inget problem med vikten.

Har man ätit fel under en längre tid så måste man vara med på att det tar minst ett halvår att ändra livsstil säger Martin Ingvar.

— Man gör det inte på en vecka. Man kan få viktresultat snabbare men vill man slippa banta resten av sitt liv, slippa tänka på vad man äter och slippa vara sugen alla dagar måste man veta att det tar ett tag att vänja sig att äta så att det blir korrekt".


OCH HÖR SEN!!!

 

Viszlat!

 

 





Av Carina Renate Ingeborg - 10 januari 2010 00:54


This song is dedicated to my MAN!!!  


Robbie Williams - You Know Me (Official full length video)http://www.youtube.com/watch?v=vJBqedIGkIQ




  


"Only you know me" eller??? .......................Do you??? Does anyone know himself!!!???




Av Carina Renate Ingeborg - 6 januari 2010 15:38

  


Oj, vad skönt det var att komma igång med yogan igen. Behöver verkligen få igång kroppen. Fast egentligen, så räcker inte en gång i veckan till. Borde minst gå två gånger eller åtminstone ha självdiciplin nog till att göra ett eget program hemma. Men, men, hur det är med den saken vet man ju. Det blir bara inte av. Har känt av mitt vänstra knä lite grand igen och nu efter helgledigheten, så har även min vänsterarm krånglat. Får hoppas att yogans uppmjukning och nedtrappningen av kolhydraterna kan göra susen.

Förkylningarna härjar verkligen just nu här i Pápa. Idag var vi endast fyra tappra, som stod upp (eller rättare sagt, befann oss i diverse ställningar). För alla er andra snuviga, önskar jag snar bättring!

Namaste! 

(Som yogafröken alltid säger som avslutning. Vilket betyder, "I bow to you", ifall ni inte visste)

 

Av Carina Renate Ingeborg - 5 januari 2010 11:21



Elviras tillsammans med sina klasskompisar.

(Avskedsfest, ordnad av kompisarna p g a Ungernflytt)

  

Skolavslutningsdagen juni 2009


Vet inte vem som har mest ont av det, hon eller jag???  I morse var det likadant igen!  OSYNLIG..............ja, just det, osynlig! Precis så är det. Vi klär oss, åker till skolan och jag följer Elvira till klassrummet. De står där i en klunga tillsammans och har skoj, de små ungerska flickorna alltså. De skrattar och pratar och tisslar, precis som tjejer i den åldern gör, men ingen reagerar på att Elvira kommer in. Ingen lyser upp, hälsar eller kommer för att få en morgonkram av sin kompis......................... Nääe, ingen kommer fram idag heller!!! Det är då som det gör så ont i hjärtat..................ja, i mitt alltså. Elvira säger ingenting, verkar inte reagera nämvärt. Jag säger till henne, är det alltid så här? Kommer de aldrig fram för att ta dig med i leken eller i gemenskapen? Nej mamma det gör de inte! Men kan inte du gå fram då och visa att du vill vara med? Neeeeej mamma. Jag vill inte, det går inte. Nähe, säger jag och sväljer klumpen i halsen.

Nähe, inte idag heller !!!

Viszlat!

Presentation

Fråga mig

0 besvarade frågor

Omröstning

Vem är bäst i världen? Är det.....
 Mamma
 Mamma
 Mamma eller
 Mamma

Kalender

Ti On To Fr
     
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
<<< Juli 2010
>>>

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

Länkar

RSS

Besöksstatistik


Ovido - Quiz & Flashcards